Senaste inläggen

Av Jennie - 13 oktober 2013 23:13

?My strenght did not come from lifting weights. My strenght came from lifting myself up when I was knocked down?. - Bob Moore

Och hur många gånger ska man behöva göra det? Jag funderar lite på att jag är 25 år. Och sedan jag blev 18 (alltså i 7 års tid nu) har det dykt upp något med jämna mellanrum som stör balansen i livet, stör mitt sätt att leva och mitt sätt att vara. Är det en del av att vara vuxen? Eller har jag sån förbannad otur? Är det ödet? Finns det ngn osagd mening med varför saker och ting händer i ens liv? För att man ska bli starkare för saker som kanske kommer längre fram? Vad än tanken är med livet, så börjar jag faktiskt bli lite trött på att bli fälld vid knäskålarna och behöva ta mig upp igen...

Av Jennie - 13 oktober 2013 11:05

Grattis fina, underbara Melker på 6 månaders dagen! <33

Av Jennie - 13 oktober 2013 11:03

Godmorgon eller vad vi nu ska kalla det för. Morgon är det inte och inte god för den delen i heller. Mår som en överkörd räv, varav illamåendet och ont i ögat och munnen tar priset. Vaknade redan halv åtta idag, kunde inte somna om så det var upp och ta tablettomgång nr 1 sen äta lite frukost. Sen somnade jag i 1 1/2 timme på soffan. Skönt att slippa vara vaken. Ska försöka få i mig lite käk nu sen försöka somna igen..

Av Jennie - 12 oktober 2013 21:08

Satte precis på Veronica maggios nya album, ännu en gång levererar hon! Henne vill jag lätt se igen, tyckte det var riktigt bra i Helsingborg när vi var på hennes konsert! Annars idag... Jo, jag och Eric firar ett halvår som förlovade idag! Tänk att det redan har gått ett halvår sedan jag kom hem till ett frieri! Blir fortfarande varm i själen när jag tänker på det <3 älskade, fina Eric! Som för övrigt har gjort allt i sin makt för att få mig på bra humör idag, vilket lyckades i eftermiddag och ikväll :)

Det jobbigaste är när jag precis har vaknat och när jag ska gå och lägga mig, tror att det är tabletterna. Nu har jag gått på tabletterna i fem dagar men ännu ingen förändring... Det kommer, får ge det mer tid helt enkelt. Längtar så tills jag blir som vanligt i ansiktet igen. Kunna stänga ögat när jag tvättar ansiktet, kunna gå ut utan solglasögon så att ögat inte torkar ut, kunna sova utan det otroligt snygga plastskitet för ögat. Och att munnen ska kunna fungera som den ska. Det är i och för sig inte det största problemet, men att tex dricka kaffe med sugrör smakar inte detsamma ;) och idag gjorde jag soppa till kvällsmat, behöver jag berätta hur det gick att äta det? Jag och Eric fick oss ett gott skratt iallafall, haha, ni skulle sett :)

Eric, min privata chaufför, körde mig ner till Apoteket idag och sen körde vi en sväng (som ett gammalt pensionärspar) och handlade baguetter på Kalles (återigen, ni skulle sett hur det gick att äta den hahah) och sen körde vi en sväng till innan vi körde hem. Sen däckade vi båda i sängen i två timmar efter vår lunch. Väldigt välbehövligt! Sen var det dags för tablettomgång 2 och må kisskasst värdelöst i en timme sen må bra igen :) och nu har Eric åkt ner en sväng till stan där det är oktoberfest :) han lovade att dricka en god öl för mig! Jag tänkte mysa ner mig i soffan och kolla på Love and other drugs som börjar nu halv tio.

Detta var min glamorösa lördag. Överlag har det varit en bra dag tycker jag:)
All kärlek till mina otroligt fina nära och kära som gör mig så mycket gladare och stöttar. Jag vill inte ens spåna över vad jag skulle gjort utan er <33

Av Jennie - 9 oktober 2013 20:01

Jag måste skriva, det är mitt sätt att bearbeta.

Jag är överväldigad över vad som hänt de senaste dagarna, det går ihop som en stor klump och jag har svårt att få rätsida på all information jag har fått, vilken dag som saker och ting skedde på och jag behöver skriva för att bearbeta.

I måndags gick jag upp på morgonen för att göra vid mig till jobb. Tyckte att mitt högra öga hängde men la inte ner mer energi kring det, då jag trodde att det handlade om att jag var yrvaken. Satte på kaffe och började göra vid mig. Efter att jag sminkat mig så hängde ögat fortfarande och jag gick och hämtade en kopp kaffe. Jag kunde inte sluta mina läppar kring kaffekoppen och det kändes som att jag hade fått en tandläkarbedövning (för att ha något att jämföra med). Jag väckte Eric och frågade om han såg någon skillnad i mitt ansikte och mycket riktigt så såg inte allt ut som vanligt. Ett samtal senare till sjukvårdsupplysningen körde vi till akuten. De tog det på allvar och det ena testet efter det andra togs och de gick till botten om det var stroke eller blodpropp. Att få höra att det kanske är allvarligt och orden stroke och blodpropp dök upp kände jag mig inte stor i världen. Allt sätts i perspektiv när man ställs inför saker som har med ens hälsa att göra. Vad spelar allt för roll om man inte har hälsan?

Många läkare, specialister, röntgen, tester och prover senare blev jag uppskickad för att bli inlagd på en avdelning. Ovissheten var stor och frågorna många. Efter ett tag upptäcker vi att mitt vänstra öga inte går att stänga och då började pusselbitarna falla på plats för läkarna. Hela vänster sida (panna, öga, kind och mun) slutade att reagera och ansiktsförlamning var ett faktum. Det är mina ytliga nerver som är drabbade och därför utesluts allt allvarligt och farligt. Tack och lov!! Om där finns ett vakande öga över en någonstans så tackar jag innerligt för detta!
Men med nya svar kommer nya frågor! När försvinner det? Kommer det försvinna? Påverkar det mig senare om det försvinner? Kommer det att bli värre? Inga säkra svar, bara statistik över hur det kan se ut senare.

Jag är tacksam över många saker i detta elände! Jag är otroligt tacksam över alla fina människor som finns i min närhet och verkligen visat allt stöd i denna svåra situation. Tack för all omtanke, besök, sms, telefonsamtal, en lugnande kram och att ni finns där!
Jag är så innerligt tacksam för all vårdpersonal. Och jag är så tacksam över att få vara hemma.

Jag vägrar att låta detta bryta ner mig! Jag vägrar att se negativt på saker och ting och jag vägrar att låta detta styra! Jag har fått höra att tålamod är nyckeln i allt detta och jag ska försöka med hela mitt hjärta och själ att försöka hitta kraften till tålamod. Det kanske blir gandi-utbrott, jag kanske blir arg, jag kanske blir ledsen... Men jag kommer inte låta detta gå in i djupet på mig, det ska inte få förstöra. För detta skitet ska bort, så är det bara!

.

Av Jennie - 8 augusti 2013 21:38

.

Av Jennie - 5 augusti 2013 22:22

Att vara stark är inte tillräckligt; man måste vara tillräckligt stark - Alexander Weiss

Av Jennie - 4 augusti 2013 12:55

Efter mycket velande har vi nu köpt en ny tv :) vi hinner inte packa upp och fixa med den nu, för vi ska hem till Erics föräldrar och grilla korv och bada i poolen :) men ikväll, då ska vi mecka!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2013
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards